Jag antar att ni alla läst de fina inlägget som Micaela skrev igår? Annars finns de nedan och jag rekommenderar er att läsa de ;) Alltså som jag grät när jag läste de, från ögonblicket jag förstod att de va ett inlägg hon gjort (hon bad nämligen om mitt login, så kommer de förövrigt konstiga inlägg framöver är de hon ;)), så grät jag. Alltså SÅ fint! Här skriver jag dagen innan om att pengar gör en lycklig, men de sätter ju inget mot lyckan man får av medmänniskor. Av kärlek, uppskattning, fina ord, värme, glädje, vänskap. ååh! Så fint vare, bland de finaste jag någonsin fått! Det där att nån bara tar sig tid att skriva, att knåpa ihop nåt, att öpnna sig. Det var ett väldigt fint och öppet inlägg och jag är glad och stolt över Micaela att hon skrev de. Att hon vågar visa sina inre känslor och tankar för alla, det är modigt.

 

Micaela tar upp många bra och viktiga saker i sin text. Det som är mest utmärkande i hennes text tycker jag är det mentala och hur hon förändrats psykiskt. Att hon genomgått en förändring totalt sett, holistiskt, en helhet. Hon har inte bara förändrat sin kost. Sin träning. Hon har ändrat sin livsstil, och det är där man finner framgången och det hållbara!

En annna viktig punkt som hon pratar om är mitt stöd och det stöd vi gett varandra under dessa veckor och det är så guld värt alltså. Att ha nån att tjata på, gnälla till, skryta till, tjöta på.. Jag tror det har varit nyckeln för oss båda, att man efter ett pass är sådär aslycklig och nöjd över nåt och kan skriva de till nån. Nån som svarar GRYYYMT, fan va bra du är!!! Och massa muskelarm-emojisar på de. När man inte vill träna skriver man "ska jag?" Och svaret blir "Jag har precis tränat, skitgött, du kommer va nöjd efteråt KÖR BAH". Eller vakna till ett sms "nu går jag ut och går, är du på g?????". Eller att få skriva JAG ÄR SÅ JÄVLA BRA utan att känna sig skrytig för en sekund.